När jag först kom till hotellet och såg mitt rum så visste jag faktiskt inte om jag skulle skratta eller gråta. Det fanns mycket att önska men det som jag först reagerade på var att rummet var det minsta jag sett i hela mitt liv!
Här var jag duktig och för första gången på resande fot hade jag packat med yogamattan för att jag minsann skulle yoga och nu när jag stod i det pyttelilla rummet kom jag på att det inte fanns någon som helst plats för att veckla ut yogamattan.
Att mattan hade suspekta fläckar gjorde inte saken bättre och som den där berömda – sista spiken i kistan så var det kallare inne på rummet än vad det var ute (och det är ingen överdrift).
Jag kände spontant att jag bara ville flytta – byta hotell – stänga den lilla dörren bakom mig och aldrig komma tillbaka. En dusch skulle väl hjälpa tänkte jag och så klart så var det lilla badrummet ännu kallare och duschstrålen ska vi inte ens gå in på – att skölja håret tog flera minuter och vattnet var antingen jättekallt eller skållande hett = inget att hurra för!
Jag fotade rummet och skulle skriva ett inlägg med min olycka – av att befinna mig i en “cell” helt ensam (ok då Morris var  med) och frysandes. Som tur är så var jag trött och jag kom på att det kunde vara bra att se hur det blev nästa dag innan jag skrev ett inlägg och varnade alla att boka detta ställe.
Nästa morgon blev jag glatt  överraskad av frukosten. Toast och ägg = mer än jag hade förväntat mig! Efter frukosten pratade jag med hotellchefen och han lovade att jag skulle få en fläkt + den extra kudden som jag också bad om. Och det fick jag så mitt lilla lilla krypin blev varmt och gott. När min strömomvandlare gick åt skogen en kväll och jag nästan fick panik eftersom jag behövde ladda både dator och mobil så var det personalen på hotellet som hjälpte mig. Varje kväll och då menar jag varje kväll när jag kommer från Lonely Planet Traveller så får jag frågan om hur jag mår och en check om allt är ok. Tjejen som serverar frukost har blivit en kompis och jag hade aldrig velat flytta härifrån nu! Jag gillar mitt krypin och nu hade jag rekommenderat det till alla som vill ha boende i Hammersmith.
Även om hotellet i sig lämnar mycket att önska – som att mattorna ska bytas ut och att duschen ska ha fungerande vattentemperatur och en duschstråle som är värdig att kallas stråle så väger den underbara personalen upp för alla svagheter. Personalen är fantastisk! Och läget är väldigt bra. Det tar cirka 10 minuter att gå till Hammersmith underground och det tar tio minuter att gå till Westfield så läget är kanonbra!

Jag kan varmt rekommendera detta ställe och be er bortse från det icke- fräscha och fokusera på människorna som finns här! Dom har verkligen lyckats göra detta till mitt hem – hemifrån!