Legenden säger att det finns ett ställe högt uppe i bergen i Amalfi som heter Ravello och där man kan äta god mat och njuta av utsikten. Målet för hamnen i Amalfi var en vandring som skulle ta 10 av oss upp till toppen.
Andreas våran *host* guide var ledaren och han är underbar på alla sätt och vis men någon guide är han då inte. Denna tur tog oss upp och ner, upp och ner, skarpt till höger, skarpt till vänster, upp och ner… ja ni förstår vad vi menar. Efter att otaliga gånger bokstavligt talat klampat in i Italienares trädgårdar (inte alla blir så glada av att ha ett besök av ett gäng glada svenskar) och kämpat som djur så hamnade vi på ett ställe som hette Ristorante San Giovanni. Vi hade då minskat till 8 personer (2 var smarta nog och vända tillbaka innan det var för sent) och tydligen så är samtliga atleter förutom jag (Annika). Det var fysiskt omöjligt att hinna med i deras tempo och när vi väl nådde restaurangen så hade jag både ont i njurarna och lätt blodmak i munnen… ok, något överdrivet kanske 😉
Men det var absolut värt det för utsikten var fantastisk och efter att ha fyllt på med energi och snapsat en traditionell Limoncello så var stegen lättare ner för samtliga utom för mig då som kände att benen var som klassisk Italiens spagetti. Vissa i gänget sprang till och med ner… hur tusan det är möjligt!
Det låter som jag klagar och det gör jag kanske men inte för att det var så långt och så brant och jobbigt. Nej jag klagar för att jag fick upp ögonen för hur OERHÖRT otränad jag är. Det är tur att jag har träningskläderna med mig och att det finns gym på Azamara Journey ;). Gymmet nästa för Annika!
Amalfi expeditionen var oerhört lyckad och alla var nöjda och beträffande Ravello… Det kanske är samma med det stället som att det skall finnas en skatt i slutet av regnbågen!
Tusen tack Andreas för att vi fick följa med på detta något annorlunda äventyr!
Det går ju bra att kalla sig för guide – så länge man inte behöver guida 😛
Underbara bilder! 🙂
Sv: Tack!
Underbara bilder, någon gång måste jag till Italien 😀
Vad vackra bilder!
vackert, och vilken utsikt!!
Man känner alltid av konditionen utomlands, man går ju alltid så mycket mer där än hemma! 🙂
Ååh, men vad spännande!
wow, vad vackert!
Vilka härliga bilder. 🙂
Härliga bilder:)
Så skoJ!
Så najs bilder! 🙂
Alcatraz nöjer vi oss med att se på håll 🙂
Be Andreas lära er sin magträning i Gymmet. Minst 14 till 14 x 3 bör han göra.
Hälsa till Ingrid och Emma!
Mmm jag hade nog surat lite tror jag…..
Då har ni tränat massor idag
Morris trivdes då
Vilken underbar utsikt
wow vilken utsikt!
jag älskar alla era underbara resebilder!:D
Åhh så härligt där såg ut att vara…
Hoppas att allt är bra med er?
Kram
Attans – och ändå fick ni bra med backträning i Turkiet ju?
😀